Ibland undrar jag varför jag utsätter mig för det här med att skaffa marsvinsbebisar. Man vet ju av erfarenhet hur mycket det är som kan gå fel både under dräktighet och själva födseln. Och jag är verkligen något av en ”hönsmamma” när det gäller mina djur. Gabrielle hade varit helt öppen (benfogarna) i ett par dagar, så jag har varit och tittat till henne hur många gånger som helst. Jag var nästan säker på att ungarna skulle komma i söndags natt, så varje gång jag vaknade på natten var jag ju tvungen att gå upp och smyga in i marsvinsrummet och kolla läget. Men inte kom det några ungar då inte! I stället passade hon på att föda under den timme igår kväll när jag höll på att städa och dammsuga. Så när jag tittar in i buren var det klart…..tre pigga fina ungar (och tyvärr en dödfödd hona). Mamma Gabrielle verkade må alldeles utmärkt och satt och putsade sina ungar för fullt.
Idag har jag tagit ut dem en liten stund för att ta lite bilder.
Stolt mamma SCh NUCH Torpstigens Gabrielle med fina bebisar
Hela kullen, en hona och två hanar. Jag funderar lite på namn och det blir kanske ett jul-tema, eftersom dom föddes bara ett par dagar innan jul. Kanske Jinglebell på honan och Misteltoe på en av hanarna. Mer förslag mottages tacksamt.
Hona black/white, födelsevikt 92 gram
Hane PE golden/white, födelsevikt 104 gram
Hane saffron?/white , födelsevikt 100 gram. Lite osäker på färgen på honom, men han borde väl vara saffron, eftersom han är PE.
Alla verkar må må bra och har redan börjat ge sig ut på lite små äventyr i buren. Dom andra honorna i flocken lämnade den nyblivna familjen i fred igår, men idag har dom börjat komma fram en efter en och undersöka vad det är för små figurer som dykt upp.
Torpstigens SMF 371 