Ett fint slut på 2021 och ett riktigt bra 2022 önskar vi på Torpstigens alla vänner. Själv kommer jag att tillbringa tolvslaget på arbetet, för vilken gång i ordningen vet jag inte. Det har blivit en del under årens lopp. Tror inte att jag har varit ledig sammanhängande en hel jul eller nyårshelg de sista 30 åren. I år blir i alla fall den sista, då jag planerar att gå i pension innan sommaren.
Santa Claus klar att fira nyår.
Landon ser mest ut att fundera på vad jag håller på med för tokigheter.
Ja, vad ska man egentligen säga och tycka om detta året? Inte många av oss hade väl trott, för snart två år sedan, att vi fortfarande skulle befinna oss i detta ”coronaeländet”. Många inställda utställningar och mycket planerande för saker som sedan inte blivit av. Jag tycker verkligen synd om alla som lagt ner en massa tid och arbete på t.ex planeringen för SM, som sedan fick ställas in. Några utställningar har i alla fall kunnat genomföras och vi har kommit iväg på 2 utställningar i Sverige (varav en dubbel) , 1 i Noge och så naturligtvis Nordiska Mästerskapen i Danmark.
Vi har, trots få utställningstillfällen, ändå fått två nya champions och en Guldpet
Sch DkCh Torpstigens Patchouli
NordV-21 NordCh SCh, DkCh NCh Torpstigens Ambra
Guldpet Torpstigens Erik Segersäll
2 Kullar har det också blivit detta året.
I januari föddes Torpstigens Empress of Narnia. Hon var ensam i kullen och vägde över 140 gram, vilket gjorde att hennes mamma Sigrid inte lyckades föda fram henne. Det slutade med ett kejsarsnitt, där det tyvärr blev lite komplikationer, som Sigrid inte överlevde. Hon somnade in några timmar efter operationen.
Nu i december födde Empress of Narnia utan problem sin kull med tre fina ungar, alla pigga och friska. Det är helt klart en hona och en hane. Den tredje ungen är jag fortfarande inte helt säker på könet ännu, men jag lutar mer och mer åt att det faktiskt är en hona.
Tyvärr har ju även en del ”grisar” lämnat oss under året. En del på grund av ålder men några har även drabbats av sjukdomar eller dött av orsaker som jag inte vet.
I januari förlorade jag ju min fina Sigrid Storråda i samband med en komplicerad förlossning, som slutade i ett kejsarsnitt. En liten tröst i det hela var att hennes dotter klarade sig och har nu i sin tur precis blivit mamma.
Januari var ingen rolig månad då jag även förlorade burkompisarna Drömboets Viktor och Caviecares Bredan, med bara någon veckas mellanrum. Viktor fick nån sorts elakartade hudtumörer, som han opererades för en gång, men efter ett tag gick det inte att hålla under kontroll längre. När han började tappa massor i vikt och visa att han inte mådde bra längre tog jag beslutet att låta honom somna in.
Vad som hände med Brendan vet jag egentligen inte. Det började med något som verkade vara en urinvägsinfektion, men ingen behandling hjälpte och han ”gav upp” på något sätt och bara tacklade av mer och mer-
I februari var det dags för Claudius att lämna oss
Claudius blev drygt 6 år gammal, så i hans fall var det säkert åldern som tog ut sin rätt.
I augusti blev Amanda dålig, bara drygt 3 år gammal. Även där trodde jag från början att det var en urinvägsinfektion, men inte heller i hennes fall hjälpte det med någon behandling.
Och nu i december bestämde jag mig för att låta gammeltanten NordCh SCh DkCh NCh Katla´s Quarter somna in. Då hade hon varit svag och dålig i en vecka och visade tydligt att hon inte ville vara med längre. Hon, som vanligtvis älskade mat, var inte det minsta intresserad av någonting som jag erbjöd henne. Hon blev nästan sju år gammal.
Ja, det var lite av vad som hänt här under detta året. Vi får väl hoppas att 2022 ska bli året då vi äntligen kan börja leva lite mer som vanligt igen.
En riktigt god jul önskar vi på Torpstigens alla vänner i och utanför ”marsvinsvärlden”. Hoppas att alla ska få det fint, trots allt elände med ökande coronasmitta och utvidgade restriktioner. Man är minst sagt trött på det vid detta laget, men det är ju bara att kämpa på om vi någon gång ska få det hela under kontroll. Det kan ju inte fortsätta i alla evighet, även om det nästan känns så ibland.
Luciakullen fick ställa upp på årets julbilder. Inte helt lätt att fånga tre pigga, klättrande och nyfikna 10-dagars marsvinsungar på samma bild. Alla är i alla fall jättefina, äter bra och har gått upp i vikt. Lucia, golden/white honan, kommer att stanna här. De andra två blir eventuellt till salu lite längre fram.
Idag fyller syskonen Torpstigens Jinglebell och Torpstigens Santa Claus 1 år. Dom är båda två väldigt mysiga och sociala marsvin. Jinglebell går i en av tjejflockarna och Santa Claus bor tillsammans med sin rexkompis Landon.
Grattis på eran födelsedag, mina fina ”grisar”.
Jinglebell har aldrig ställts ut. Hon är lite ojämn i pälslängden och har ett litet öronveck. Hon gick med hane för ett tag sedan, men blev tyvärr inte dräktig då. Hon är inte så jättestor, som en del CH-teddy kan bli, så jag kanske vågar mig på att göra ett nytt försök om ett litet tag.
Santa Claus har utvecklats riktigt bra. Har ställts ut några gånger ( alltid med cert eller CK) och kommer nog att hänga med på några utställningar även under nästa år.
Årets sista utställning var ju förra helgen och listan på de marsvin som varit framgångsrikast på utställningar under året uppdaterades för några dagar sedan. Året har ju varit som det har och så särskilt många utställningar har det ju inte blivit. Men det har ändå gått ganska bra de två gångerna vi varit iväg. Den ena utställningen var en dubbelutställning så de fem marsvin som ställts ut i Sverige i år har visats tre gånger var. Med tanke på det får jag ju känna mig väldigt nöjd med resultatet.
Rex 2:a Torpstigens Patchouli 160 p
4:a Torpstigens Ambra 120 p
SCh DkCh Torpstigens Patchouli
NordCh SCh DkCh NCh Torptigens Ambra
Mina fina rexar blev också 4:e uppfödargrupp
Rexsyskon
CH-teddy
5:a Polka Pig´s Guinness 60 p
5:a Torpstigens Santa Claus 60 p
Polka Pig´s Guinness
Torpstigens Santa Claus
Pet
4:e Torpstigens Erik Segersäll 235 p
Guldpet Torpstigens Erik Segersäll
Nästa år ska det väl förhoppningsvis bli lite fler utställningar. Någon gång måste det väl bli ett slut på den här ”Coronaskiten”, tycker man. De här fem kommer nog att ställas ut en del nästa år också och så blir det väl ett par marsvin till kanske.
Idag tog jag ut bebisarna för att titta lite närmare på dem. Alla tre är pigga och ser jättefina ut. Jag brukar inte ha svårt att könsbestämma ungar, men i alla fall en av dessa var inte helt lätt. Jag tror i alla fall att det är två hanar och en hona. Är inte helt 100% säker, men det lär bli lättare och se om ett litet tag. Dom är ju bara ett dygn gamla ännu. Namnen är klara på dem (om det nu inte blir någon ändring lite senare)
Hela kullen, härlig färgblandning
Torpstigens Staffan Stalledräng, hane, chocolate/buff (vit crest). Födelsevikt 105 g
Torpstigens Lusse Lelle, hane (?), black/golden/white. Födelsevikt 109 g
Torpstigens Lucia, hona, golden/white. Födelsevikt 101 g
Idag har dom börjat gå på lite egna upptäcktsfärder i buren och skriker högt på mamma om dom tycker att dom har kommit för långt bort. Empress of Narnia är en duktig mamma och pysslar om sina små jättefint. Jag har tyvärr blivit tvungen att tillfälligt flytta på en av honorna i buren till min andra hon-flock. Gabrielle blev lite för förtjust i ungarna och lät inte mamman komma i närheten så att dom kunde dia. Jag försökte i flera timmar att ta bort henne och lägga Narnia hos ungarna, men så fort jag kom tillbaka in i marsvinsrummet hade Gabrielle tagit över ungarna igen. Förhoppningsvis kan jag flytta tillbaka Gabrielle om ett par dagar, för hon verkar inte riktigt trivas med dom andra honorna.
Jag har väntat att Torpstigens Empress of Narnia skulle föda när som helst och idag passade hon på mitt i burstädningen. Så skönt varje gång när ungarna är födda och allt verkar ha gått bra. Man har ju tyvärr varit med om både det ena och andra av tråkigheter under sina år som uppfödare. Tre fina ungar blev det. Vid en hastig titt verkar det vara två honor och en hane, alla pigga och med bra vikter på strax över 100 gram.
Jag tag ett par snabba bilder på dem medans dom ändå var ute och jag städade klart buren. Det kommer mera bilder om nån dag eller två när dom har fått vara i fred ett tag.
Stolt mamma med fina bebisar, Hon verkar vara en jätteduktig mamma och putsar och pysslar med dem hela tiden.
Två av namnen känns redan helt klara, Lucia och Staffan Stalledräng. Är man född på luciadagen så är man. Sen får vi se vad jag kan hitta på för passande namn till den tredje ungen.
Igår var det dags för den sista utställningen 2021. Lottie och jag gav oss iväg mot Landskrona lite extra tidigt på morgonen, med tanke på att dom hade varnat för lite dåligt väglag. Ditresan gick dock utan några större problem och vi var framme i god tid för incheckning. Det var en dubbelutställning och för omväxlings skull startade det hela med uppfödargrupper. Jag hade anmält Ambra och Patchouli och det gick fantastiskt bra.
Rex-syskonen fint uppställda på bordet. Det fungerade bra att stå fint och visa upp sig en liten stund i alla fall.
-Puss på dig, brorsan! Det här gjorde vi bra.
Det blev Bästa uppfödargrupp 1 i den ena utställningen och Bästa uppfödargrupp 2 i den andra. Så stolt och glad över mina fina rexar! Det är ju min första kull och dom hade inte kunnat bli så himla mycket bättre.
Bedömning av CH-teddy. Santa Claus på bordet
Emma dömer CH-teddy hanar. Något som var väldigt roligt på denna utställningen var att båda domarna var mycket imponerade av kvalitén på de CH-teddyn som visades. Det var tuff konkurrens i hanklassen och båda mina killar fick mycket bra bedömningar och höga poäng, men fick nöja sig med CK.
Patchouli döms av Jens, och belönades, precis som sin syster med ett cert.
Syskonen väntar på att Jens ska bestämma sig för vilken rex som ska bli BIR.
Torpstigens Ambra kan nu kallas sig Svensk Champion. Hon blir även Nordiskt Champion, eftersom hon redan har cert både från Norge och Danmark.
Torpstigens Patchouli är även han Svensk Champion nu, efter att ha tagit 2 cert på denna utställningen. Han har även cert från Danmark så han blir Dansk Champion också. Han får väl hänga med till nästa utställning i Norge och försöka få cert där också.
Jag har ju inte ställt ut i petklass på ganska länge, men nu verkar det som att jag har fått en riktig liten pet-stjärna igen. Erik Segersäll har fått hänga med på ett par utställningar nu, mest för att hans burkompis Guinness ställs ut i rasklass. Det har gått väldigt bra. Han är en otroligt mysig kille som charmar domarna med sitt lugna, men nyfikna temperament och sin stora ”nallebjörnskropp” och fluffiga päls.
Erik och jag passar på att mysa lite medans vi väntar på vår tur
Guldpet Torpstigens Erik Segersäll. När man inte riktigt har pälsen för att ställas i rasklass, får man väl satsa på en annan karriär.
Mage, tassar och klor bedöms av domare Helle. Det blev klart godkänt på alla punkter.
Erik vann sin åldersklass i båda utställningarna och fick 2 silverkort. Han har i och med det fått titeln Guldpet. Tyvärr blev det något litet ”strul” så han kom inte med upp på finalbordet i den ena utställningen, men i den andra blev han BIS 1.
Det gick inte så bra med Quarter. Efter att ha kämpat med henne sedan i fredags tog jag nu på morgonen beslutet att låta henne somna in hos veterinären. Trots antibiotika och tillmatning blev hon bara sämre. Hon har inte visat minsta vilja att börja äta något själv. Igår orkade hon inte röra sig någonting utan låg bara alldeles stilla i ett av husen. Jag hade nästan trott att hon skulle ha somnat in under natten, men det var en ”seg” gammal dam. Hon skulle ha fyllt 7 år nästa månad och det är ju en ganska hög ålder på ett marsvin, så detta var väl egentligen en inte oväntad utgång. Jag hade väl ett litet hopp om att det ändå skulle gå bra, men nu kände jag att gränsen var nådd och ville inte utsätta henne för mera lidande.
Finaste Quarter på en av sina favoritplater…..utehagen på sommaren, där man kan gå och beta en massa färskt gräs tillsammans med kompisarna.
Sötaste tjejen.
Min fina abbytjej. Inte nog med att hon var en en underbar liten marsvinstjej med ett typiskt ”abbytemperament” (Ni som har abessinier vet vad jag pratar om), hon hade också en fin utställningskarriär och var champion i både Sverige, Norge och Danmark.
Torpstigens SMF 371 