I helgen har det ju varit SM i Eskilstuna. Min fina Lucia var naturligtvis med. När vi kom fram till lokalen på fredagskvällen och skulle checka in marsvinen märkte jag att Lucia var väldigt ”nedkissad”, vilket hon inte brukar vara. Jag tänkte inte så mycket på det…det hade ju varit väldigt varmt och en ganska lång resa. Hon blev lite avtvättad och incheckad och installerades i sin utställningsbur.
På lördagen märkte jag att hon hade ätit lite dåligt (vilket inte är så konstigt när dom är på utställning). Hon ställdes ut , vann sin klass, fick cert och blev därmed svensk vinnare 2022. Hon verkade lite slöare och tröttare än vanligt men det var ju inte heller så konstigt, då det var ganska varmt.
På söndagen insåg jag att det var något som var riktigt galet med henne. Hon ville inte äta alls och det luktade urinvägsinfektion om henne. Jag strök henne naturligtvis från BIS finalen hon skulle varit med i och hon fick vätskeersättning, glukos och vi påbörjade en kur med antibiotika. Det verkade som att hon blev lite piggare, men på vägen hem somnade hon in. Troligtvis var det en urinvägsinfektion som av någon anledning snabbt utvecklades till en sepsis (blodförgiftning).
Jag är så otroligt ledsen över att ha förlorat henne. Hon blev bara 6 1/2 månad gammal. Hon var en liten marsvinstjej med ett underbart temperament och dessutom rasmässigt den bästa CH-teddy jag fött upp. Hon fick 93 poäng på sin förra utställning och BIS-placerade sig för båda domarna (dubbel-utställning). Jag hade hoppats mycket på henne framöver, både på utställningar och i aveln.
Torpstigens SMF 371 